Om Pulverlackering
Pulverlackering kom in i Sverige i mitten på 1960-talet, först som manuell lackering i form av virvelsintring eller med enkla sprututrustningar. Det ansågs enkelt att pulverlackera och man behövde inte en yrkesmålare som vid våtlackering. Man kunde ta ”mannen från gatan”. Det här var givetvis helt fel och en inställning som branschen fått lida för under lång tid.
Det ansågs enkelt att pulverlackera eftersom:
- man inte får några rinningar. Det var bara att ”måla på” tills man fick full täckning på de svåråtkomliga ställena.
- pulvret kan återvinnas. Det var därför ingen nackdel om man sprutade en del vid sidan om objektet.
- pulverskiktet blir starkt och ett tjockt skikt skyddar länge. Även om pulvret lossade från underlaget höll det ihop och det tar lång tid tills det syns, men då syns det desto mer.
För att kunna etablera pulverfärg som en kvalificerad teknik för lackering var det viktig att man lyckades ändra strategin till
- att lackskikt på 120-150µm inte är ok. Tjocka skikt blir onödigt dyra och försvårar passningar och får ”apelsinskalsyta”
- att vidhäftning inte är detsamma som korrosionsskydd. Pulverlacken ger enbart ett barriärskydd. En kvalificerad förbehandling krävs för korrosionsskydd
- att epoxipulver inte sitter fast på underlag som tri-tvättats med trasa. Epoxi ger bra vidhäftning men kräver en helt ren yta
- att “overspray”/returpulverandelen inte är oväsentlig. Pulvret försämras för varje gång det återvinns
- att som kvalitetsbeteckning inte längre kalla pulverlackering för epoxibeläggning och lackeringsanläggning för epoxy-avdelning.
Pulverfärger
Pulverfärger finns av två slag; termohärdande och termoplastiska. De termohärdande är de som dominerar på marknaden.
Termoplaster
Termoplaster är polymerer som är lätta att smälta om. De utvecklades under 1930-talet och var de som först användes som pulverlacker. Tillverkningen av termoplaster började med alkydhartser, akrylhartser, PVC, polyamider och polyeten. Termoplaster appliceras främst genom virvelsintring men även sprutning förekommer.
Termohärdande Pulverfärger
På den nordiska marknaden dominerar epoxy och polyesterpulver och en blandning av dessa som brukar kallas mix eller hybridpulver.
Epoxypulver började användas 1959. De kännetecknas av god kemikaliebeständighet, bra vidhäftning till underlaget men ska inte användas utomhus då den kritar. För utomhusprodukter används den som grundfärg.
Polyesterpulver började användas 1969. Den är speciellt avsedd för utomhusprodukter och blev godkänd för pulverlackering av fasader 1985.
Epoxy/polyester används vid inomhuskrav eller som pulvergrundfärg för utomhusprodukter. Den är kulörstabil och klarar överbränning.
Akrylat och polyuretan började användas 1972 men används fortfarande i liten utsträckning i Norden jämfört med t ex användningen i USA och Tyskland.
Pulverapplicering
Virvelsintring
Det första genombrottet för pulverbeläggning kom i början på 1950-talet genom virvelsintring. Tekniken innebär att heta metallföremål doppas ner i pulvret som hålls svävande med hjälp av en luftström underifrån.
I slutet av 1960-talet utvecklades en utrustning som kan kallas elektrostatisk virvelsintring. Principen är att pulver befinner sig i en behållare och laddas upp elektrostatisk när det passerar ett nät som satts under högspänning. Det jordade objektet placeras ovanför nätet och drar till sig pulvret. En fördel framför vanlig virvelsintring är att detaljen inte behöver förvärmas.
Elektrostatisk pulverlackering
Elektrostatisk sprutning av våtfärg utvecklades redan 1930 i USA. Tekniken fick snart en stor spridning inom verkstadsindustrin och erfarenheterna var så goda att man 1962 kunde konstruera en pistol för elektrostatisk sprutning av pulverlacker.
Normalt avses med elektrostatisk pulversprutning att pulvret laddas upp genom en coronaurladdning. När den elektrostatiska uppladdningen åstadkommes med hjälp av friktion brukar man benämna metoden friktionsuppladdning. Den nya pulvertekniken fick en snabb spridning och blev i Sverige den dominerande metoden för lackering med pulver under 80-talet. Nu har den få stå tillbaka för coronaurladdning.